Vålåstugorna – Vålådalen

Posted on Leave a comment

Sträcka: 20 km
Tid: 7h (med 16kg på ryggen och två 1h-pauser)

Så blev det lördag och vår sista dag ute i Jämtlandsfjällen. Vi packade ihop vårt pick och pack en sista gång och begav oss mot Vålådalen. Efter att sakta men säkert ätit upp mat och snacks hade ryggsäckarna lättat och höftbenen vant sig. Vi körde vidare på vår nyupptäckta taktik och tog ett frukoststopp 2h in på vandringen. Det här var både den lättaste och minst fascinerande sträckan av vår resa. De första 10km var vackra, men desto fler höjdmeter vi tappade längs med vägen desto buskigare blev det. De sista 10 km var inne i skogen och därför lite tråkigare tyckte vi för det kunde också varit skogen hemma i Stockholm. Men precis när vi pratade om att man lätt glömde bort att vi var uppe i Jämtland så uppenbarade sig en stor och ståtlig ren mitt på leden. Vi stannade. Den stannade. Och vi tittade på varandra en längre stund. Då fick vi helt klart tillbaka Jämtlandsfeelingen.

Vi hade läst i förväg att en bro var avhängd ungefär mitt på sträckan. Men denna var uppsatt igen och ingen vadning behövdes! 

Väl i Vålådalen såg vi en bilparkering igen för första gången på 5 dagar. Där hämtade en taxi upp oss och körde oss till Undersåker tågstation. Himla smidigt.Taxin behövde förbokas ett par dagar i förväg och hade ett fast pris på 800 kr. Man kan också förboka buss som bara kostar 180kr per person, men då måste man anpassa sig efter deras tid. I vårt fall hade det inneburit att behöva lämna Vålåstugorna tidigare för att sedan vänta 5h på tågstationen i Undersåker. Så ifall ni är flera som kan dela på taxikostnaden så är det ett hett tips!

Nattåget tog oss sedan hem till Stockholm medan vi sov som stockar. Genom en sovande stad vandrade vi hemåt vid 06.30 på söndagmorgonen.

/IAM

Helags – Vålåstugorna

Posted on Leave a comment

Sträcka: 24 km
Tid: 10h (med 16kg på ryggen, en timmes paus för både frukost och lunch, och en 45-minuters historia för att korsa ån i Ljungen)

Efter två nätter i Helags begav vi oss mot resans nästsista stopp: Vålåstugorna. Vinden var fortsatt stark, men lyckligtvis skulle vi ha den i ryggen hela vägen. I och med att detta skulle bli den längsta av våra etapper, lämnade vi Helags så tidigt som möjligt och tog frukosten efter 2 timmars vandring istället. Och det var en hit. För det första delades den långa sträckan upp i fler delar och vi hade ytterligare en paus att sitta och ta in landskapet en längre stund. Och för det andra så hann vi bygga upp en hunger för att klämma en hel frystorkad scrambled eggs, som tidigare morgnar var kämpig att äta upp på morgonkvisten. Med vinden i ryggen och utan några tunga stigningar var etappen, trots den längsta distansen, en av de lättare. Det var också en av de roligaste då den bjöd på ett varierande landskap med fjäll och snöiga Helagsglaciären som reste sig ståtlig bakom oss och ett grönt och savannliknande landskap framför oss. Hade man däremot gått sträckan på andra hållet hade den nog känts lite mer enformig då man hade stirrat sig blind på Helagsglaciären i timmar innan man kommer fram. Sådär med rinnande vatten längs med sträckan, så drick försiktigt och fyll vattenflaskorna när chansen ges.

I Ljungen, halvvägs till Vålåstugorna, korsar vandringsleden en å. Då vattnet var lugnt och underlaget snällt var det egentligen inga problem alls att vada över. Men vi var envisa med att inte ta av oss vandrarkängorna och skulle prompt hitta en väg över genom att hoppa från sten till sten. Efter 40 minuter av letande, misslyckade försök och blöta vandrarkängor vadade vi till slut. Det tog fem minuter. Korsandet resulterade visserligen i många goda skratt, men till andra hade vi nog ändå rekommenderat att bara vada över direkt…

Vålåstugorna påminde mycket om Gåsenstugorna i form av faciliteter. Här fanns ingen el och vatten hämtade man direkt ur ån. Däremot var läget vackrare och miljön mysigare än vid Gåsenstugorna tyckte vi. Det fanns ingen mobiltäckning över huvudtaget och stugorna låg uppe i skogen på en kulle så man såg ut över hela “savannen”. Här slog vi läger för sista gången på resans finaste tältplats. Efter många partier yatzy, choklad, kaffe & baileys, och ett kvällsdopp på “Sturebadet” (=ett djupare parti av en å som löpte genom dalen) kröp vi ner i sovsäckarna en sista gång för denna gång.

/IAM

Helagstoppen 1796 m.ö.h

Posted on Leave a comment

Tid: 6h (med lätta ryggsäckar och med en halvtimme paus på väg upp och en timme paus på väg ner)
Stigning: 750 höjdmeter

På onsdagmorgonen vaknade vi till regnsmatter och vindbyar mot tältduken. Vi tog en lugn frukost bestående av en frystorkad scrambled eggs och en kopp kaffe i vanlig ordning, men packade inte ihop tältet och sovsäckarna. Istället planerade vi att stanna en natt till i Helags för att bestiga toppen av Helagsglaciären. Vi packade ut det som vi inte skulle behöva för dagen ur ryggsäckarna och när solen tittade fram vid 11-tiden påbörjade stigningen upp till Sveriges sydligaste glaciär. Högsta punkten ligger sedan på andra sidan glaciären och nås genom att gå upp längs med kammen på valfri sida om glaciären. Därmed kan man ta ena vägen upp och andra vägen ner för lite nya vyer och variation, men man ska vara medveten om att leden endast är markerad längs med ena sidan. Underlaget är dessutom likt ett stenrös kring toppen så man kan inte räkna med någon tydlig upptrampad stig att följa kring toppen om man väljer den omarkerade sidan. Vi valde att gå upp längs med den markerade sidan och ner längs med den omarkerade så att vi skulle ta motvinden när vi gick nerför istället för uppför.


 Ner från toppen tog vi en lång yttersväng för att hålla gott om avstånd till stupet ner på glaciären. Baksidan av toppen är ett snällt sluttande stenrös, så man behöver inte vara orolig för något fall på det hållet. Så i och med starka byar och begränsad sikt uppe bland molnen distanserade vi oss ordentligt från stupet tills vi kom ner under molngränsen. Där började så småningom en tydlig stig uppenbara sig och promenaden ner var sedan inga större problem. Men stigen löper bitvis nära stupet ner mot glaciären, så man får behålla fokus. Att gå upp på toppen är verkligen någonting vi rekommenderar för er som ska vandra i området! Det är en härlig känsla att vandra över stora sträckor, men det är något alldeles särskilt med att plocka höjd och se ner över stora landskap och dramatiska stup. Framförallt rekommenderar vi att ta hela turen runt glaciären för maximal upplevelse, men med distans till stupen vid dålig sikt och vind. Höga vandrarkängor rekommenderas också för att undvika vrickade fötter då turen inkluderar steg från sten till sten över stenrös ungefär 1/3 av sträckan. I det stora hela en lätt och rolig tur!

/IAM

Gåsen – Helags

Posted on Leave a comment

Sträcka: 18km
Tid: 7h (med 18 kg på ryggen och en timmes lunch)

På tisdagen vaknade vi uppe på fjället vid Gåsenstugorna till en solig men blåsig dag. Vi slängde i oss en frystorkad scrambled eggs och en kopp kaffe, packade ihop tältet och begav oss mot Helags. Molnen kom ikapp oss och vinden tilltog, men vi klarade oss helt utan skurar. Sträckan till Helags omgavs av ett helt annat landskap än första sträckan från Storulvån till Gåsen. Istället för det gröna, buskiga och varierande landskapet gick vi nu över karga fjäll.

 

Sträckan gick upp och ner över ett par höjder och omgavs av ganska lika vyer hela vägen. Men vyerna var storslagna. Till skillnad från dagen innan kunde man på denna sträcka se över hela vidder till horisonten vilket var mäktigt. Det började blåsa upp mer och mer desto längre vi gick och på grund av det öppna landskapet fick vi leta lunchpaus med omsorg för att hitta en bra plats i lä. Under första halvan fanns det massor med åar för att fylla vattenflaskorna, men därefter sinar det så ett tips är att fylla upp alla vattenflaskor ordentligt när ni passerar ån i Holke. Väl framme i Helags möttes vi av riktigt bra faciliteter och relativt många människor. Det var klart mer populärt och bekvämt än vid Gåsenstugorna. Till skillnad från Gåsen fanns här tillgång till rinnande vatten, el, bastu, dusch och en resturang med goda öler från Jämtland. Här unnade vi oss en bastu och för att mjuka upp musklerna, satte upp tältet vid foten av Helagsglaciären och somnade till vattnet som forsade ner från glaciärens höjder.

/IAM

Storulvån – Gåsen

Posted on Leave a comment

Sträcka: 20 km
Tid: 10h (med 18kg på ryggen, en timmes lunch och snåriga omvägar)

Vi kom fram till Duved på tisdagsmorgonen och tog en transfer till STF Storulvån. Observera att denna måste förbokas så att ni inte riskerar att bli stående i Duved när ni kommer fram! Den kostade 200kr per person och kunde även betalas med Swish. Efter 40 min anlände vi vid bilvägens ände innan naturen bredde ut sig: Storulvån. Det märktes att Storulvån var tillgängligt med bil för det var mycket folk och fjällhotellet hade det mesta i både mat och facilitetväg. I deras butik fanns också ett brett sortiment ifall man måste komplettera packningen i sista minuten. En bra startpunkt helt enkelt.

Efter att ha unnat oss en sista bryggkaffe med mjölk begav vi oss mot Gåsen. Det började ganska snabbt med en utmaning. Bron över ån hade rämnat tidigare under sommaren vilket hindrade oss från att ta oss över och följa leden längs med vänstersidan av ån. Alternativet var att vada, men då ån var bred och strömmen var stark bestämde vi oss för att hålla oss till högersidan tills vi kunde gå över nästa bro 8km fram. Det gick hur bra som helst, men också långsamt. Längs med högersidan fanns det en mindre å som vi behövde vada genom och det fanns bara renstigar att följa genom ett ganska myrigt och tätvuxet landskap. Allt som allt resulterade det i att sträckan tog omkring 2h mer än planerat, men det gjorde oss ingenting. (I efterhand har vi fått höra att STF spänt upp ett rep så att vandrare ska kunna vada över ån i närheten av Storulvån, så ett tips är att höra med stugvärdarna hur det ser ut med broarna längs med sträckan innan ni lämnar ifall ni inte vill bli överraskade).


Sista sträckan från Gåsån till Gåsenstugorna är uppför, så hushåll med energin och spara en extra liten godisbit. I övrigt finns det mycket bäckar och åar längs med vägen så bär inte med er för mycket vatten. Ta med en mindre flaska och fyll på längs med vägen istället. Vid 21.00 var vi framme vid Gåsenstugorna. Stugorna ligger högt upp på ett kargt fjäll så det var ganska blåsigt och kyligt, inte mer än 2-3 grader under natten. El användes sparsamt och fungerade då och då så räkna inte med att kunna ladda något här. På fjället slog vi läger och somnade till ljudet av renar som gick runt tältet.

/IAM

I AM home

Posted on Leave a comment

10 mil och över 2000 höjdmeter har vi vandrat bland mygg, renar och storslagna landskap. En mäkta naturupplevelse behöver inte vara längre bort än ett nattåg alltså, himla smidigt! Efter att ha läst på om området knåpade vi ihop vår egna fem-dagarsrutt: Storulvån – Gåsen – Helags – Vålåstugorna – Vålådalen. Vi hade med oss tält, spritkök och mat för fem dagar men planerade ändå varje etapp så att vi skulle nå en av STF:s raststugor innan skymningen föll. I och med att vi alla tre var nya i området var det skönt att ha utvalda destinationer där vi kunde notera vår ankomst och avfärd så att STF kunde backtracka vilken sträcka vi befann oss på under dagarna, och där det fanns möjlighet till vindskydd, torkrum och laddning av telefoner (om det fanns el). Och vi kan verkligen rekommendera rutten vi valde. Framförallt rekommenderar vi att läsa på och knåpa ihop en egen rutt istället för att exempelvis gå den välkända triangeln. Det är en magisk känsla att se långt över sjöar och fjäll men inte se en människa.

5 snabba:
1. Bli STF medlem! För det första blir det billigare om du tältar vid eller sover i raststugorna, men framförallt så bidrar du till den verksamhet som gör det möjligt att raststugorna kan existera och att det går att ta sig fram på lederna.
2. Ta med en powerbank och hushåll med telefonbatteriet. Det fanns inte el i alla STF:s stugor så man ska inte förvänta sig att kunna ladda på varje stopp.
3. Det finns bra kartor att köpa i Storulvån över Jämtlandsfjällen och norra Härjedalen. Där finns även Mygga. Om ni inte har köpt det innan, köp det där. Det är en lifesaver på vissa sträckor.
4. Lämna löparskorna hemma. Det är absolut vandrarkängor som gäller då det är mycket vatten och många potentiella fotvrickningar längs med vägen.
5. 20 km per dag funkade bra för oss. Vi tog två 1h pauser om dagen (frukost och lunch) och hade 18kg ryggor på ryggen, och då tog det ca 8-10h.

I kommande inlägg kommer ni kunna läsa i detalj om varje etapp för sig!

/IAM

Scuba

Posted on Leave a comment

Kroatien bjöd på många sjögurkor och bläckfiskar och kanske Europas klaraste vatten. Efter att på land ha skrattat åt att dra på sig en 7mm våtdräkt i 32 gradig värme var vi rätt nöjda med den tjockleken nere på djupet under språngskiktet. Vi dök längs med olika avsatser och kikade in i grottor och hål längs med väggarna, men allra bäst var nog ändå den klara sikten ut mot det stora blå

/IAM

Camino de Santiago

Posted on Leave a comment

Camino de Santiago är en 80 mil lång vandringsled genom norra Spanien som går igenom bland annat San Sebastian. Så såklart stod dagsvandringar åt både öst och väst på agendan under tiden i San Seb. Och vilket landskap längs med kusten! Helt klart fått upp ögonen för Baskien. Kanske blir ledens fullständiga 80 mil en framtida resa för oss?

/IAM

 

Surf’s up

Posted on Leave a comment

Då har man fyllt kvoten av saltvatten, paddlande och omtumlande nosedives för denna sommar. Men fy vad kul den här sporten är alltså. Tråkigt att man alltid åker hem när man äntligen börjar få tekniken och styrkan att utvecklas. Blir till att prova på surf på Torö i höst!

/IAM